New beginning?

Man kan ju börja undra över hur någon som jag (alltså, en person som oftast beskrivs ha full koll) helt plötsligt kan tappa stinget helt..? Jag har inte svaret, idag har dock varit en bra dag, trots mina få timmars sömn sen igår...

För att återgå till det jag ville framföra med detta inlägg ville jag meddela att jag måste nog ändra mina vanor en aning, eller, rättelse, jag MÅSTE ändra mina vanor. Så jag tänkte jag gör upp en lista, här på min blogg. För är den offentlig så kan ja ju inte förneka eller bara slänga bort den, smart eller hur?? HIhi!

1. Sova minst 6 timmar varje natt!
2. Äta minst 3, högst 5 mål om dagen.
3. Motionera minst 3 gånger i veckan. (SHOPPING RÄKNAS INTE)
4. Försöka att inte slösa så mycket pengar på ingenting.
5. Inte säga "ja" ifall jag egentligen vet att jag inte har tid.
6. Än en gång, bara för att jag slarvat så, SOVA ES MUY IMPORTANTE
7. Dricka en flaska vatten varje dag.

Sådär ja, nu var det officiellt. PUSS på ER!

Bzzzzz

Time for a wake up call!

Vad hände med den starka tjejen som drog nytta av sitt "söta/snälla" utseende och slog med sitt skarpa psyke?? Dagens energi har gått åt för att oroa sig över att en av bolagets chefer (där jag arbetar) kommer över för att lära oss, och kontrollera oss när vi säljer, någon dag denna vecka.

Vet inte varför men är väldigt nervös inför detta, kanske för att jag mest kör raka rör, och säljer på ett ärligt vis, vilket inte alltid är så uppskattat, jag är rädd för att bli utskälld eller grovt kritiserad, eller sparkad!

Men.. efter ett par timmars tvek så dök ett vagt minne av mig själlv upp... Inte gör det något om jag får ta lite skäll eller vad för konsekvenser det nu kan tänkas bli. Det man inte dör av det blir man starkare av, och föresten, inte kan man väl räkna med att "the road to success" kommer att vara helt utan uppoffringar, tårar och massa olika jobb...

Nope, "chin up" som Johanna alltid brukar säga när livet mitt trytar. Det är en ny dag imorgon, och varje dag har potencial för underbara överraskningar!.. och inte ska man klaga när man har en sån fantastisk pojkvän som stöttar en genom allt, och som verkligen bryr sig. Jag vet att jag förlitat mig på Patriks axel det sista, men till mitt försvar, jag har verkligen behövt det... Och han har varit det största stöd jag någonsin kunnat be om, inte på hundra år hade jag vågat drömma att han innerligt skulle lyssna och bolla tankar med mig på precis det sätt som jag behövde. Varje gång jag behövt en axel att luta mig mot har han funnits där, och visat just hur mycket han älskar mig, jag kan bara hoppas att jag en dag kan återgälda det genom att finnas där för honom. Patrik, du är den som får mig att lysa av glädje att gråta av lycka, att le av kärlek och att drömma om en framtid av förhoppningar och potencial.

Jag älskar dig min underbara älskade!
- och jag tänker inte låta mig själv bli ledsen över ett eventuellt nederlag, jag har varit med om mycket värre, och det gör mig stark.

Midsommar!

Svensk midsommar, ja det kan man verkligen säga att det är idag! Regn, blåst, glada (snart fulla) vänner och folk, sill, potatis och allt annat mys som hör till... Vad ska ni hitta på idag? Jag hoppas i alla fall att ni får en underbar dag, och glöm inte, det är en fantastiskt söt tradition det här med midsommar *hihi*...

Mina planer för midsommar ser ut såhär: Först, försova sig och kuta som en idiot till bussen för att hinna till jobbet. Gick och tog en glass innan jobbet, på Donkan, tyckte jag förtjänade det idag. Sen efter jobbet så blir det att åka hem till mor min, med Patrik. Vi åker hem bara en snabbis för att duscha och göra oss midsommarfina. Har b.t.w. köpt världens sötaste örhängen från Gina Tricot för ca 70 kr. De är stora, runda vita med guldiga blommor på, lägger säkerligen upp en bild på dem efter midsommar.

Shit, jag känner att jag inte alls planerat min outfit för idag. Jag tror jag ska ha en vit rätt enkel söt klänning. Men eftersom den är så enkel tänkte jag att jag kan ju komplettera med fantastiska accessoarer.

Tillbaka till dagens planering: Jo, efter att vi gjort oss till världens sötaste par *hihi* så åker vi hem till pappa (på kusten =) ). Dit kommer lite vänner till pappa och hans tjej, jag vet inte riktigt vad det kommer för folk, men det blir ju god mat och mys. Det känns för övrigt riktigt mysigt att fira midsommar med pappa iår, det var det riktigt länge sedan jag gjorde. Jag vet inte men, jag kände inte för att supa mig asfull bara för att det är midsommar, jag vill mer äta gott och mysa. Sen har ju iof Patrik köpt snapps till oss (hihi) eftersom jag inte varit 18 förut på en midsommar så tror jag faktiskt att jag aldrig druckit snapps. Vilket är ett måste! Även om jag hört att det kanske inte är så gott, men jag måste ju få testa.

Sen sova det gör vi hos pappa, så det är också löst, och eftersom vårt lilla köpcentrum (där både jag och Patrik jobbar) har stängt imorrn så är vi båda lediga då, jippi! Just nu ser jag så fram emot idag, bara att få träffa min familj och spendera midsommar med Patrik. Kan jag bli mer lyckligt lottad?

-- Nope, tror inte det. **hihi**


Ha nu en helt underbar midsommar, och gråt inte över vädret, inte hade det varit en svensk midsommar ifall det varit sol, hihi! PUSS!

Hmm

Jag hatar att glaga och så, men det senaste har jag mått så sjukt dåligt, både fysiskt och psykiskt. Jag tror jag drar hela historien för er. Jag har alltid tyckt att om jag skriver ner något som bekymmrar mig så är det lättare att komma över det.

Så... sedan kanske två eller tre veckors tid tillbaka så har jag kanske inte varit riktigt på topp. Men det är först nu som humöret börjar tryta. Min underbara Patrik har till viss del att göra med allt, men inte på så sätt att han bär någon skuld, det är det endast jag som kan göra, jag har skött mig dåligt det sista. Till att börja med kan vi ju ta faktumet att jag inte har tid att sova längre, vilket inte är så bra. Men först så tänkte jag att "shit, de gör inget om jag slarvar idag, jag sover imorrn" men det har fortsatt vara så nu i ca 2-3 veckors tid. Anledningen till att jag inte brytt mig om att medeltalet av antalet sömntimmar inte varit mer än ca. 5 är att jag inte behöver mycket sömn. Jag antar dock att det är dags att förstå att jag behöver mer än 5 timmar, kanske 7-8 hade varit något att satsa på.

Nästa grej då, som påverkat lite för mycket. Det är att jag har stressat en hel del, om så bara för att ha tid att umgås med dem som jag vill, när jag inte egentligen har haft tid. Så istället för att göra det jag har behövt så har jag varit social och sedan fått stressa som en tok för att hinna med det andra. Äta, den termen har blivit grovt överskattad det sista. Jag som ÄLSKAR att äta har faktiskt varken haft tid eller lust det senaste. Så, det är skärpning som gäller, för nu känner jag att på grund utav allt detta hänger varken mitt psyke eller min kropp med, jag har ständig spränghuvudvärk, ingen matlust och väldigt lågt blodtryck.

På grund av allt detta så pågår även ett ständigt bråk med mamma. Jag vet inte men hon har de senaste dagarna varit så arg på mig, och jag vet inte om det endast är för att hon är orolig för mig, eller om hon helt enkelt är jävligt trött på mig. Hur som helst så orkar jag inte gå omkring och må dåligt, för jag älskar ju att vara glad, så nu blir det till att ta tag i detta, innan hela mitt liv blir lidande.

Nope, så nu har jag bestämt mig för att sprida ett stort leende till alla som möter mig idag. Och kanske kan mitt leende hjälpa mig att klara denna dag, tills jag får sova igen, och imorrn ska jag verkligen sova ut för imorrn är jag ledig, hihi...

Produkter...

ÄLSKAR!!!

Oliv, har du inte testat dessa produkter så måste du bara göra det!

De finns på Kicks, Åhlens, H&M och de flesta etablerade kedjor som säljer hudvårdsprodukter. Det finns även ett läppbalsam i serien som jag absolut inte skulle kunna leva utan, det är så jag behåller mina mjuka läppar, hihi!

Egentligen satt jag på intternet och letade efter en fin fotlänk, men än så länge har jag inte funnit någon. Nån som sett en fin fotlänk med berlocker på? Skulle så vilja ha en! Få se om jag kanske kan hitta en på min lunchrast. Har föresten köpt nya svarta ballerinor i skinn, som jag försöker gå in, lägger kanske upp bilder på dem ikväll, samt min mobil, som jag vet jag lovade att göra för ett par dagar sen.. sorry..

Puss!

SOMMARLOV!

Heeej sötisar!
Idag har jag haft skolavslutning, såååå skönt! Det är över för iår, och bara ett år kvar. Asså jag tror inte jag har fattat riktigt än att jag faktiskt inte kommer att gå till skolan nu på typ 8-9 veckor, det kommer kännas väldigt lustigt att inte ha en masssa "måsten" hela tiden, men ack så skönt!

Ett par "måsten" och sysselsättningar måste man ju dock ha, i alla fall jag, annars skulle jag tråka ihjäl! Hihi.. Så, jag ska lära mig hela Matte C kursen på sommarlovet, för den ska ja tenta av till hösten. Eller, fel av mig att säga att "jag" ska lära mig, Patrik ska lära mig, hihi.. Bara så svårt att koncentrera sig på matten när han är med, hmm undra varför?! Haha! Förutom matten så kommer jag att försöka komma någon vart med mitt körkort... Vissa av er känner mig kanske inte nog bra för att veta, så jag får väl berätta, att... Jag arbetar och trivs bäst under stress, så förutom dessa "måsten" så hoppas jag på att få arbeta riktigt mycket på mitt kära jobb oxå! Bara nu i Juni kommer jag att jobba jättemycket, så det känns väldigt bra, hatar att vara sysslolös! hihi..

Men till alla er där ute, glöm inte att njuta av sommaren in i mellan åt, för det är ju så underbart! PUSS!

Myspys!

Denna bild är tagen för ett par dagar sedan. Då jag och Peter festade med en riktigt mysig fika på vårt favvoställe, Cactus! Mmm, världens godaste chokladmuffins!!!

Just nu har jag inte så mycket för mig, har tagit mig friheten att ligga och sola lite granna, men målnen är lite för många, just nu, hoppas det snart klarnar. Om ett par timmar ska jag till min pappa en sväng, ska få e ny mobil!! =) (En N95 8g) som ni kanske kommer ihåg så säljer jag ju mobiler, så självklart är det ett av mina stora intressen, förutom mode. Jag fullkommligt ÄLSKAR den mobilen så är jätteglad! Lägger in lite bilder på den imorrn, eller ikväll om jag hinner.

Efter jag varit hos pappa så bär det av till köpcentret där jag jobbar. Det är nämnligen kvällsöppet idag, jubileum! Så massa kul erbjudanden och förhoppningsvis (troligen) lär jag hitta något kul att köpa, lovar att visa i så fall. Funderar lite på att se efter en t-shirt i en glad färg till min söta Patrik. Jag har nämnligen lagt märke till att hans garderob för det mesta består av svart. Vilket han verkligen klär i, men älskling, du skulle passa så bra i färg oxå!

Tips, för att skapa sig en egen stil kan det ibland hjälpa att inte alltid köra på de säkraste korten. Visst syns du kanske mer i färg, men det klart du ska synas! Du är ju vacker, eller hur?! Lite färg, särskilt nu på somamren, piggar upp så otroligt mycket och ger dig en fräsch look. Testa gärna vågade blandningar, rött och rosa, eller fler tabubelagda kombinationer!

PUSS på er, hörs senare..!

Dagens outfit, detaljrika kläder!

Visst har det varit jobbigt väder idag? Sol, dock så blåsigt att man nästan frusit i det varma vädret. I alla fall jag fick stå i garderoben en bra stund i morse för att välja något passande. Hur mycket jag än hatar att säga det så kan det vara bra att ha kläder för väder ibland, hihi... Jag är glad att jag tänkte såpass långt så jag inte tog kjol, annars så är det ett misstag jag ofta gör på extremt blåsiga dagar, men jag börjar lära mig.

Så, dagens outfit blev:

Jeansen är från Pepe Jeans och den trekvartsärmade tröjan är ifrån Gina Tricot

Själv är jag inte en jeans-människa, jag trivs i det, men det är inte då jag känner mig som finast. För att jag ska trivas i ett par jeans krävs det detaljer, som dessa underbara jeans! Jag älskar det reglerbara spännet på rumpan och de grovt slitna märkena.

Som sagt, älskar detaljerna!

Även tröjan som jag valde till hade detaljer, idag var jag verkligen inte på "plain" humör, men för att inte det ska se för mycket ut när man har kläder med mycket detaljer på kan man dra ner på accesoarerna. Själv hade jag en silverring och en svart klocka med strasspärlor.

Mysig sommarklänning

Denna enkla klänning och skärp köpte jag på Mallorca- Palma när jag var där för ett par veckor sedan. Älskar den, den är perfekt för mysiga sommarkvällar!

Skärpet hörde till klänningen, men går att ta loss, prickigt på baksidan och marinblått fram. Mycket praktiskt nu när "seglarmodets säsong" är här, då marinblått är hett, speciellt om det matchas med något rött.

*Hihi* Smile på er!

Smurf & Company

Jaa, eller så kan man ju kalla det för Kjell & Company, fast de ser ju mer ut som smurfar. om du frågar mig, blå skjortor, blå skyltar i en blå butik. Ne, jag ska inte hacka på Kjell & Company, dem har jag inte något emot.

Ni undrar säkert varför jag talar i gåtor, men det är såhär, jag ska berätta för er.

Patrik arbetar på Kjell & Company, mitt emot mig, och idag skulle vi båda arbeta. Så.. Vid 14.00 ungefär skickade jag ett mess och frågade om han ville träffas idag, och om vi kunde vara hemma hos honom. Igår sa vi nämnligen att vi skulle träffas, men inte var vi skulle vara, och idag fick jag veckans schema (vi har projektvecka) och fick då veta att jag endast har en lektion på 45 minuter imorgon. Mina bussar hemifrån passar dock så dåligt, jag kommer ca 10 minuter sent, och då tänkte jag att vi kunde vara hos honom, eftersom han bor i stan.

Jag ska visa sms:et för er som jag fick en liten stund senare:

"Hm, asså jag vet inte... Tycker nästan

det räckte med igår. Jag måste ju städa

också lite, vet du. Men vi kan väl ta det

sedan så kan jag fundera ett tag. Pusspuss"

Ok, mina tankar var då: Visst är det okey om han inte vill träffas, men varför skriva något så elakt som "tycker nästan det räckte med igår"?? Asså, jag började ju verkligen fundera, och ju mer jag funderade desto mer sårad kände jag mig. Han har länge kört med frasen att "snart tröttnar du allt på mig/el/ och du har inte tröttnat än?" min tanke var nu... Nej älskling, det var inte jag som tröttnade, det var tydligen du. Jag kände mig som en "klängig" flickvän, trots att jag inte tror att jag är det, eftersom det råkar vara en av mina största rädslor, att bli klängig alltså. Jag kände mig arg, sen började jag överreagera.

Jag var nära på att ringa pappsen, som jag alltid gör när jag tappar min tro på kärleken. Han är den som studvis delar min otroligt pesimistiska syn på kärleken, jag gick till och med så långt att jag tänkte "Fan Jessica, du trodde väl inte att det skulle bli annorlunda denna gången, klart han kommer tröttna på dig! Trodde du skulle vara smartare denna gången, inte blanda in en massa känslor i ditt liv, det kommer bara göra dig besviken igen..." Jag vet inte varför jag reagerade så, antagligen eftersom det var första gången jag blivit arg på honom, och antagligen för att jag vet att historien kan upprepa sig, och det är därför vi lär av den, men har jag verkligen lärt av den? Eller sitter jag fast i samma spår??

Det var därför jag bestämde mig för att inte ingå i ett förhållande, för jag ville vara säker på att jag skulle kunna känna mig säker på att ge 100% och ändå känna att jag inte skulle gå i samma spår som förra gången, inte bli lämnad med ett krossat hjärta.

Ush! Jag blir ju bara djupare och djupare... fast jag egentligen redan vet det som jag nu ska berätta för er. Han SKÄMTADE! Först, när jag började arbeta kom han och frågade om jag var arg på honom, jag pratade typ inte med honom utan pratade med Ferdone, min chef, istället. Som b.t.w. också tyckte att jag skulle vara sur på honom, för att det var ett hemskt sms. Sen kom han iaf ett par timmar senare, och då kläcker han ur sig att det var ett skämt! Asså, jag är ju skämtaren själv, riggar alltid en massa elaka skämt, desto elakare desto roligare.

Nu vet jag inte hur jag ska känna, jag är inte arg på honom för att han skämtade (dock tycker jag att han borde skickat ett sms och sagt det, innan jag hann att bli ledsen). Men nu känner jag bara att all den osäkerhet som denna lilla incident fick mig att känna, var det verkligen värt det? Asså, nu känner jag mig som ett litet barn, grubblar som jag alltid gjort, och känner denhär lilla rösten inom mig som säger "göm dig under täcket tills allt känns säkert igen"...

Men... vad ska man göra när man älskar någon, man satsar, och ni som känner mig, ni vet att jag aldrig gör något halvhjärtat, jag ger 100 %, och det Patrik kommer jag fortsätta med. Jag må vara rädd, men det är väl alla någon gång, huvudsaken är att jag vet att du älskar mig, och att du känner hur mycket jag älskar dig!

Jag tror på ödet, jag tror att det finns ett öde vi kan påverka men kanske inte riktigt fullt ut, och där kommer tecken och sammanträffligheter in i spelet, man kan ju inte ha full kontroll på allt. Jo, detta skriver jag om för jag kom på att tänka på ett sex and the city avsnitt där Carrie åker fast för att rökt gräs, och sedan börjar de snacka om ödet.

I min kontext gjorde jag kopplingen. (Den är rätt lång, men värd att läsa) Mamma sa till mig att kolla efter jobb via Manpower, (i februari) då fann jag extratjänsten utsänd från det företag jag nu arbetar hos. Sen råkade de falla för mig, och jag fick jobbet, som tur var. Efter det tog det slut mellan mig och min dåvarande pojkvän, vilket på sätt och vis var ödet, för jag styrde inte över det så mycket. Sen, utav någon anledning började Hish, min kollega, att prata en massa om Patrik. Han gjorde det samma med Patrik, sen gav Hish mig Patriks nummer, och rulliansen var i gång. Hur Hish kunde veta att vi skulle passa ihop det vet jag inte, kanske visste han inte heller det, men både jag och Patrik är övertygade om att det inte varit lika lätt att ta kontakt ifall det inte varit för vår lilla Hish.
=
Som slutsats nu då. Hade inte mamma tipsat mig om Manpower hade jag aldrig träffat Patrik, knas, men sant.

B.t.w.
"Fan att det ska vara så svårt!" - Det var Patriks ord när han var på väg att gå, efter att ha kommit och hälsat på mig på jobbet. Syftandes på att han inte skulle få kyssa mig på ett par timmar *rodnar* han är så söt!

Patrik & Jag = 1 månad idag! <3

Är det illa när man börjar göra en lista på anledningar för varför denhär dagen suger? Ja, tänkte nästan det. Hihi... Ne, det är väl inte så farligt, det är mer att jag sålde en mobil, och så var jag så glad över det, men sen kom kunden tillbaka och vill returnera den. Så, jag fick ju inte sålt den, vilket bidrar till mitt påklistrade inte alls fake smile som jag sitter med nu på jobbet.

Nope, kan inte vara ledsen idag... om ca 1,5 timma så slutar jag jobbet och ska då tillbringa restrerande tiden av dagen med min älskling! =) Vi firar faktiskt 1 månad idag, GRATTIS till oss, tihi... vilket får ett stort leende att sprida sig på mina läppar. Ett äkta sådant.

Han påpekade att det faktiskt gått en månad och att jag ännu inte tröttnat på honom, och det är ju sant, lilla föränderliga jag är utomordentligt nöjd! Jag tror aldrig att jag träffat en människa som jag har så lätt för att vara mig själv med och som får mig att känna mig så älskad. Jag hoppas att han känner hur mycket jag älskar honom, för på grund av honom vaknar jag inte längre med ett bittert humör, jag vaknar som solen själv, strålande och skinande glad!

Tänk att det redan gått 1 månad, shit, asså det känns inte som om det gått så länge. Min kommentar angående detta till Patrik förut löd "Ska vi satsa på en till?" hihi.. Jag fick ett tveklöst "JA" tillbaka. Fast han är på ett såpass kort avstånd som ca 10 meter kan vi inte snacka, han är i sin affär och jag i min. Hihi, det är lite "kliceé" aktigt, men sött. Saknar honom så! Men snart slutar vi jobba, ser fram emot det =)

B.t.w. så gick han och köpte kaffe till mig på sin lunchrast, sött! Tack älskling! - annars hade jag så somnat.. hihi

Puss på er!

"Bild-berättelse" från studenten igår!

Så.. de utlovade bilderna kommer här.. Men jag tänkte att jag gör det till en liten historia.. =)

Så vi börjar med när jag och Patrik anlände hem till min pappa, det var bara så vackert:

Då var alltså klockan strax efter midnatt, så det tillhörde "studentdagen" hihi.

Hihi, älsklingen min var trött, så vi tog sovmorgon ute i solen.

Min underbara Soul sister Johanna, som är vackrare än en sommardag!

Underbart vackra kusinen Sandra! Guuud, du var strålande hela dagen, såååå fin!

Mina två små älskade studenter och jag

På eftermiddagen åkte vi till Sandra, firade den lilla studenten och fick en massa god mat. Och det sista kortet är på mig, och min älskade Patrik, som verkligen "fångade" mitt hjärta idag.

På fler än ett sätt.. hihih..

Heej!

Underbar dag igår... Jag och Patrik vaknade upp hemma hos pappsen, efter en väldgit lång dag, med prov, jobb och bussresa. På morgonen, eller snarare natten, kl 03.00 gick jag upp för att säga hej till min farfar som jag inte sett på år och dar. Han befinner sig i Sverige för tillfället på grund av sitt jobb, han bor annars i Finland. Jo, så jag gick upp och draqck te med min söta farfar innan han åkte, sen återvände jag till sängs till min otroligt söta pojk!

Vid 9 gick vi upp och åt frukost ute i solen med pappa, myspys! Sen var det bara att sätta fart och göra sig iordning. Sandra och Johanna skulle nämnligen ta studenten. Efter lite "piffing" såg vi så söta ut, mormor kom och hämtade oss och vi åkte iväg på utspringet, eller heter det så?? Jaja, när studenterna springer ut iaf. =)

Jag hade varken sett Sandras eller Johannas klänningar innan, eftersom vi tyvärr inte hunnit träffas så mycket det sista =( men jag måste säga att de har aldrig varit vackrare! Efter att de sprungit ut och pratat med alla nära och kära var det dags att gå upp på ett lastbilsflag och åka runt på byn, så sött!

Då händer dock det mest oförväntade av allt. Jag hade nya skor på mig, högklackade, och hade inte hunnit att gå in dem (dumt av mig) och mina fötter gjorde ohygligt ont så jag tog av mig dem, precis när lastbilen begav sig. Strax efter kände jag att det blev aningen svårt att fokusera ögonen, jag har alltid haft lågt blodtryck så jag tänkte att jag bara behövde ta lite stöd så skulle det snart ge sig, jag hade ju aldrig svimmat förr. Lutandes mot Patriks axel viskade jag dock efter ett par sekunder "Patrik, jag svimmar"... Hans reaktion var såklart, "Nej, det är ingen fara" han trodde ju bara som jag först trott, att jag bara var lite yr. Jag upprepade det igen och det nästa jag kan komma ihåg var att jag satt på marken i Patriks armar. "Du svimmade" var det första jag hörde, och min reaktion var, i mina tankar, klart att jag inte gjorde! Men sen insåg jag att jag inte kommit ihåg att jag satt mig. Nästa reaktion var, vilken tur att Patrik höll i kameran, han berättade dock att han tagit den i sista sekund innan jag ramlat. Eller ramlat ska vi inte kalla det, för nu kommer det söta... Han fångade mig, jag föll inte, han fanns där för mig och satte mig bara försiktigt ner och satt där med mig tills jag vaknade till igen.

Jag tror jag alltid varit rädd för att svimma, p.g.a. mitt blodtryck, men också för att mamma har samma låga blodtryck och hon skadade sig allvarligt en gång då hon svimmade. Jag antar att jag aldrig trodde att jag skulle svimma, inte för att svimma är farligt alls, men om man faller på en kant eller något kan det vara det. Som tur var fanns ju Patrik där, "to catch my fall". Och som tur var hann lastbilen med studenter att åka innan, så att de inte såg det.. det hade ju varit lite pinsamt, och så hade ju Sandra och Johanna oroat sig.

Jag, och senare då, Patrik, tog en massa fina kort på de vackra studenterna. Även hemma hos min underbara kusin Sandra, på studentmottagningen. Det var förresten första gången Patrik träffade min släkt, jag tror han gjorde ett bra intryck på dem, men det är väl iof klart han gjorde, han är ju UNDERBAR!

Lovar att lägga upp massa fina bilder från igår när jag kommit hem. Mamma tog nämnligen kameran igår, så har dem inte på denhär datorn.

Hörs ikväll, ut i solem med er nu, glöm inte solskyddsfaktor! PUSS!

Ingen mer skola för mig!

Nu ger jag upp! Hade ett prov idag, i spanska och en kompletteringsuppgift i psykologi. Allvarligt talat så blir jag helt depp när jag tänker på hur dåligt det gick, men jag orkade verkligen inte! Det var som om all luft slutade bestå av syre, som om hela jag förstelnades och all ork bara försvann. Det gick inte. Efter en timmas tid satt jag där, färdig, med ett icke godkänt prov och en dålig analys.

Jaja, nu är det gjort och jag kan inte göra något åt det, det är inte upp till mig längre. Jag kan inte försöka vara bäst i alla ämnen, det går inte och det behöver jag inte heller.

Nu ser jag fram emot en slö vecka i skolan nästa vecka, och sen ett väldigt efterlängtat sommarlov! Kommer att jobba hela de första veckorna på lovet, men det känns bra, jag är bara glad över att jag inte behöver plugga mer. Det känns så underbart skönt!

Nu ska jag gå och köpa mig en fika, ha en go dag.

Puss!

Ps. Min mamma bakar världens bästa kanelbullar... *hihi*

Att njuta av sommaren.

Lördag kväll, ja, vad ska man säga?! Efter en sådan dag, där allt som kan gå fel går fel, då kan det bara sluta som det slutade i lördags. Inte för att något hände, förutom att jag drack lite för mycket och sov lite för lite. Men annars var det fullständigt värt det! Hihi.. Även Peter hade haft en väldigt dålig dag, så jag, Peter, Sandra och Patrik bestämde oss för att göra kvällen till en myskväll, en aningen suspekt sådan...
***

Ett videoklipp av min otroligt söta pojkvän Patrik

(han vet inte om att jag filmar)

***

Igår (söndag) vaknade jag upp efter ca 2 timmars sömn. Bakis och allmänt sliten började det klarna för mig att det var dags att gå till jobbet. Dagen innan hade jag gjort en liten "väldigt stor" tabbe på jobbet och hade faktiskt lite ångest för hur dagen skulle gå.

Väl på jobbet gick det bra, jag och Genti (min otroligt söta arbetskompis) fixade det vi kunde och paniken innombords lättade något. På lunchrasten var jag inte vidare hungrig, så istället för att äta en ordentlig lunch bestämde jag mig för att njuta av sommaren, jag shoppade! =)

Kan man inte ligga på stranden och njuta av solen, då får man njuta av sommarens andra härligheter, alltså, sommarkläder!

***

Denna underbart blommiga klänning kommer från Gina Tricot, 249 kr.

***

Förutom den söta klänningen köpte jag ett par superkorta svart shorts och ett vitt tubtops-linne. En mycket lyckad shopping, jag måste säga att jag förundras över hur mycket man kan hinna med på bara en halvtimma. Visst är det underbart med shopping och sommar!

Puss på er!