"Bild-berättelse" från studenten igår!

Så.. de utlovade bilderna kommer här.. Men jag tänkte att jag gör det till en liten historia.. =)

Så vi börjar med när jag och Patrik anlände hem till min pappa, det var bara så vackert:

Då var alltså klockan strax efter midnatt, så det tillhörde "studentdagen" hihi.

Hihi, älsklingen min var trött, så vi tog sovmorgon ute i solen.

Min underbara Soul sister Johanna, som är vackrare än en sommardag!

Underbart vackra kusinen Sandra! Guuud, du var strålande hela dagen, såååå fin!

Mina två små älskade studenter och jag

På eftermiddagen åkte vi till Sandra, firade den lilla studenten och fick en massa god mat. Och det sista kortet är på mig, och min älskade Patrik, som verkligen "fångade" mitt hjärta idag.

På fler än ett sätt.. hihih..

Heej!

Underbar dag igår... Jag och Patrik vaknade upp hemma hos pappsen, efter en väldgit lång dag, med prov, jobb och bussresa. På morgonen, eller snarare natten, kl 03.00 gick jag upp för att säga hej till min farfar som jag inte sett på år och dar. Han befinner sig i Sverige för tillfället på grund av sitt jobb, han bor annars i Finland. Jo, så jag gick upp och draqck te med min söta farfar innan han åkte, sen återvände jag till sängs till min otroligt söta pojk!

Vid 9 gick vi upp och åt frukost ute i solen med pappa, myspys! Sen var det bara att sätta fart och göra sig iordning. Sandra och Johanna skulle nämnligen ta studenten. Efter lite "piffing" såg vi så söta ut, mormor kom och hämtade oss och vi åkte iväg på utspringet, eller heter det så?? Jaja, när studenterna springer ut iaf. =)

Jag hade varken sett Sandras eller Johannas klänningar innan, eftersom vi tyvärr inte hunnit träffas så mycket det sista =( men jag måste säga att de har aldrig varit vackrare! Efter att de sprungit ut och pratat med alla nära och kära var det dags att gå upp på ett lastbilsflag och åka runt på byn, så sött!

Då händer dock det mest oförväntade av allt. Jag hade nya skor på mig, högklackade, och hade inte hunnit att gå in dem (dumt av mig) och mina fötter gjorde ohygligt ont så jag tog av mig dem, precis när lastbilen begav sig. Strax efter kände jag att det blev aningen svårt att fokusera ögonen, jag har alltid haft lågt blodtryck så jag tänkte att jag bara behövde ta lite stöd så skulle det snart ge sig, jag hade ju aldrig svimmat förr. Lutandes mot Patriks axel viskade jag dock efter ett par sekunder "Patrik, jag svimmar"... Hans reaktion var såklart, "Nej, det är ingen fara" han trodde ju bara som jag först trott, att jag bara var lite yr. Jag upprepade det igen och det nästa jag kan komma ihåg var att jag satt på marken i Patriks armar. "Du svimmade" var det första jag hörde, och min reaktion var, i mina tankar, klart att jag inte gjorde! Men sen insåg jag att jag inte kommit ihåg att jag satt mig. Nästa reaktion var, vilken tur att Patrik höll i kameran, han berättade dock att han tagit den i sista sekund innan jag ramlat. Eller ramlat ska vi inte kalla det, för nu kommer det söta... Han fångade mig, jag föll inte, han fanns där för mig och satte mig bara försiktigt ner och satt där med mig tills jag vaknade till igen.

Jag tror jag alltid varit rädd för att svimma, p.g.a. mitt blodtryck, men också för att mamma har samma låga blodtryck och hon skadade sig allvarligt en gång då hon svimmade. Jag antar att jag aldrig trodde att jag skulle svimma, inte för att svimma är farligt alls, men om man faller på en kant eller något kan det vara det. Som tur var fanns ju Patrik där, "to catch my fall". Och som tur var hann lastbilen med studenter att åka innan, så att de inte såg det.. det hade ju varit lite pinsamt, och så hade ju Sandra och Johanna oroat sig.

Jag, och senare då, Patrik, tog en massa fina kort på de vackra studenterna. Även hemma hos min underbara kusin Sandra, på studentmottagningen. Det var förresten första gången Patrik träffade min släkt, jag tror han gjorde ett bra intryck på dem, men det är väl iof klart han gjorde, han är ju UNDERBAR!

Lovar att lägga upp massa fina bilder från igår när jag kommit hem. Mamma tog nämnligen kameran igår, så har dem inte på denhär datorn.

Hörs ikväll, ut i solem med er nu, glöm inte solskyddsfaktor! PUSS!

Ingen mer skola för mig!

Nu ger jag upp! Hade ett prov idag, i spanska och en kompletteringsuppgift i psykologi. Allvarligt talat så blir jag helt depp när jag tänker på hur dåligt det gick, men jag orkade verkligen inte! Det var som om all luft slutade bestå av syre, som om hela jag förstelnades och all ork bara försvann. Det gick inte. Efter en timmas tid satt jag där, färdig, med ett icke godkänt prov och en dålig analys.

Jaja, nu är det gjort och jag kan inte göra något åt det, det är inte upp till mig längre. Jag kan inte försöka vara bäst i alla ämnen, det går inte och det behöver jag inte heller.

Nu ser jag fram emot en slö vecka i skolan nästa vecka, och sen ett väldigt efterlängtat sommarlov! Kommer att jobba hela de första veckorna på lovet, men det känns bra, jag är bara glad över att jag inte behöver plugga mer. Det känns så underbart skönt!

Nu ska jag gå och köpa mig en fika, ha en go dag.

Puss!

Ps. Min mamma bakar världens bästa kanelbullar... *hihi*

Att njuta av sommaren.

Lördag kväll, ja, vad ska man säga?! Efter en sådan dag, där allt som kan gå fel går fel, då kan det bara sluta som det slutade i lördags. Inte för att något hände, förutom att jag drack lite för mycket och sov lite för lite. Men annars var det fullständigt värt det! Hihi.. Även Peter hade haft en väldigt dålig dag, så jag, Peter, Sandra och Patrik bestämde oss för att göra kvällen till en myskväll, en aningen suspekt sådan...
***

Ett videoklipp av min otroligt söta pojkvän Patrik

(han vet inte om att jag filmar)

***

Igår (söndag) vaknade jag upp efter ca 2 timmars sömn. Bakis och allmänt sliten började det klarna för mig att det var dags att gå till jobbet. Dagen innan hade jag gjort en liten "väldigt stor" tabbe på jobbet och hade faktiskt lite ångest för hur dagen skulle gå.

Väl på jobbet gick det bra, jag och Genti (min otroligt söta arbetskompis) fixade det vi kunde och paniken innombords lättade något. På lunchrasten var jag inte vidare hungrig, så istället för att äta en ordentlig lunch bestämde jag mig för att njuta av sommaren, jag shoppade! =)

Kan man inte ligga på stranden och njuta av solen, då får man njuta av sommarens andra härligheter, alltså, sommarkläder!

***

Denna underbart blommiga klänning kommer från Gina Tricot, 249 kr.

***

Förutom den söta klänningen köpte jag ett par superkorta svart shorts och ett vitt tubtops-linne. En mycket lyckad shopping, jag måste säga att jag förundras över hur mycket man kan hinna med på bara en halvtimma. Visst är det underbart med shopping och sommar!

Puss på er!

Hmm, beslutsångest..?!

aaaaa, Gud va jag älskar mig själv..! Sa imorse till Peter att det hade varit grymt kul att dra ut ikväll, men det verkade inte bli något med det så jag tänkte, aja, gott med en kväll hemma för en gångs skull. Ska ju jobba imorgon, och sen spendera resten av dagen med Sandra.

Men sen ringde Peter och sa att han skulle ut i alla fall! Grejen är att nu känner jag väl egentligen för det, men när han ringde, som var för 2 timmar sedan då var ja så jävla slut så ja höll på att somna, så då sa ja ju nej. Vet att jag skulle kunna ta en senare buss in till stan, men det blir lite kärvt med tid.. Visst skulle det vara väldigt kul..! Men jag känner bara att det är lite väl mycket imorgon och vet inte om jag har lust att vara helt slut då, när jag för första gången på ett tag har tid att sova.

Så min slutsats, efter all min beslutsångest blir att jag stannar hemma, vilket som känns förjävligt egentligen, men förhoppningsvis tackar jag mig själv imorgon då jag är pigg och utsövd. Däremot, nästa gång vi är på utgång, då blir det inget tvek. Då SKA jag med! Och snart är skolan slut, det ska firas, och det är sommar, helt underbart!!!

Puss!

torsdag...

De flesta klagar över måndagar, dessa måndagar då allt verkar gå fel. Mina måndagar brukar dock inte vara så farliga, de är helt okey. Men mina torsdagar, jag börjar seriöst fundera på att sova förbi hela torsdagarna istället, de är ju ändå som mardrömmar.

Allvarligt! Vi har alltid hur mycket lektioner som helst, vilket också betyder att vi alltid har en massa deadlines också. Idag till exempel. Vi börjar morgonen med religion, vilket som ärhelt okey, sen har vi dock seminarium i svenska efteråt, om en bok jag inte läst..! Efter detta har vi en tråklektion i geografi och sist men inte minst prov om dubbel bokföring i företagsekonomi, najs dag eller hur..!?

Fritid..?

SERIÖST! Fritid är det något som existerar i denna värld eller är det en förlegad term som sakta men säkert suddats ur vårt samhälle. Vid varje sekund av varje dag finns det något som jag borde göra, även om jag inte gör det, vilket i sin tur leder till att om jag tar mig fritiden att göra något kul i ett par sekunder spenderar jag hela den tiden med en ångest inom mig som skriker att jag borde plugga m.m.

Alltså, just nu bloggar jag ju, iof, men det är bara för jag vet inte hur jag ska komma igång med svenskan. Jag hinner liksom inte. Därför funderar jag just nu på hur jag ska prioritera, svårt, men men. Får väl helt enkelt läsa så mycket som jag hinner och sedan bara hoppas på att det går vägen.

Kom hem igår från en resa till Mallorca på en vecka. Var väldigt avslappnande, men nu känns det ju helt hopplöst, kom hem och ni vet har i princip glömt vad en klocka är, och ännu mindre vad den har för betydelse och kommer tillbaka till ett Sverige som skriker av stress.

Det värsta är nästan att jag tycker om stress, det har jag alltid gjort, under press jobbar jag som bäst, men just nu, just nu vettefan, asså, jag skulle mest vilja gå o lägga mig o sova en stund.

Aja, puss på er allihop!

Finner inga ord, så jag bloggar..

Jag har inte tid att blogga. Jag har inte tid med att jobba. Jag har inte tid för allt plugg. Jag har inte tid för mina vänner. Jag har inte tid för att mamma inte kan hämta mig. Jag har inte tid med företagsekonomi. Jag har inte tid att packa. FAN, jag har inte tid med mitt liv!!!

Jag vet inte hur detta är möjligt, jag vet inte hur jag har satt mig i denna situation, och jag vet inte hur jag ska ta mig ur den heller. Jag funderar på att skippa allt... Vad jag helst av allt skulle vilja är att finna en plats där jag skulle kunna skippa i princip allt och bara koncentrera mig på att plugga. Stället behöver en kaffebryggare, men det är också det enda kravet, så länge som jag kan få lite tid att koncentrera mig. Det fungerar inte hemma just nu, och det fungerar inte riktigt i skolan heller...

Jag är verkligen så stressad idag att jag skakar, och just därför kan inte förmå mig att göra någonting alls. Men jag måste. Det är nu det gäller och jag måste försöka ta mig själv i kragen, för det är ingen som kommer att göra det åt mig. Och kanske är det livets läxa, att det är jag som måste fixa min egna framtid.

Mest av allt kan jag inte hjälpa att önska att någon skulle förstå hur jag mår just nu, för just nu känner jag bara för att bryta ihop. jag önskar att patrik skulle ta mig i sina armar och krama mig tills allt kändes bra igen. Jag önskar han skulle kyssa bort alla mina tvivel, min obegränsade tillgång till tvivel. Just nu översvämmas jag av dem...

Ärligt talat så tror jag att mycket av denna ångest som jag har nu kommer från att ja nyligen insåg att jag åker på tisdag, till Mallorca. Jag har sett fram emot solen och värmen jättemycket, och det gör jag fortfarande. Dock kommer jag att sakna min älskling väldigt mycket! Jag känner också en viss osäkerhet över att åka härifrån, inte det att jag inte litar på honom, för det har inte med honom att göra. Det har med att göra att jag blivit så sårad förr, så det är det jag ständigt förväntar mig, väntar på, att åter igen bli sårad. I och med att jag åker så känner jag faktiskt lite panik. Jag vet inte hur jag ska stilla min oro, men jag vet att jag måste finna ett sätt. Kanske ska jag börja med att ta tag i den enklaste delen av min ångest, plugget!

Bäst att börja plugga nu..

(asså fatta vilken fucket up day jag har, märks lite på bloggen att jag är smått tankespridd idag, men what the fuck!)

10/5-08 Lördag kväll!

Det var ju denna kväll som jag skrev om när jag satt på jobbet, ett par bloggar innan, hihi.. Jo, Patrik kom och hämtade mig och vi åkte iväg i hans lilla söta röda bil =) , hihi..

Sandra och Johanna hade gjort det jättemysigt nere vid sjön, när vi kom ner hade de redan gjort mat till oss, grillat. Och en efter en mysig måltid blev det spel och mys! Vi spelade ett otroligt svårt kortspel som heter Hej knekt, vilket vissa av oss (nämner inga namn, hihi) hade väldiga problem med att förstå. Vilket gjorde det ännu roligare!

Måste tillägga, jag tål inte vin! Drack ur små glas, men drack ju inte så många :P Dock blev jag helt plötsligt alldeles för snurrig, mycket snurrigare än vad jag hade tänkt mig i alla fall! Så min slutsats är att jag borde inte dricka vin, jag ska nog hålla mig till sprit, hihi!

När det blev för kallt att vara ute stack vi hem, och hamnade på något lurigt och otippat sätt med min far och hans vänner, drickandes och skrattandes. Jaja, trevligt var det ju i alla fall...

Puss!